Säg mig vad du drömt av Sidney Sheldon

Dissociativ identitetsstörning, eller multipla personligheter är en sjukdom som är oerhört sällsynt, bara ca 1000 personer i världen lider av detta tillstånd. En av dem är Ashley Patterson i Sidney Sheldons bok ”Säg mig vad du drömt” (Tell Me Your Dreams) från 1998.

Sidney Sheldon som debuterade som romanförfattare så sent som vid 58 års ålder, skrev sina böcker nästan uteslutande ur kvinnors perspektiv, och denna bok är inget undantag. Läsaren får följa den unga, attraktiva Ashley Patterson som känner sig förföljd. Samtidigt som hon försöker reda ut vem som förföljer henne och varför mördas ett antal män brutalt i hennes närhet. Det skrämmande är att alla spår pekar mot henne själv.

Låter det spännande? Definitivt. Förutsägbart men otroligt spännande. Men mitt i detta förutsägbara så finner jag att Ashley Pattersons förföljelse och morden bara är en del av boken, och att den inte slutar i och med att vi får veta att det faktiskt är Ashley är mördaren och hur det gick till. Boken fortsätter med rättegången, där fokus ligger på den sjukdom, dissociativ identitetsstörning, som Ashley sägs lida av. Avslutningsvis får vi som läsare också en inblick i vad som hände sedan. Detta gör att jag som läsare får ut mycket mer, och det ger boken ett större djup.

Jag har tidigare inte varit speciellt förtjust i Sidney Sheldons böcker, och många av hans alster som kom i mitten av 80-talet och början av 90-talet var inte bra. Glädjande nog så verkar hans senaste böcker hålla samma kvalité som t.ex. ”Främlingen i spegeln”, ”Spelets härskare” och ”Tracys hämnd”. Tyvärr får vi läsare inte veta om trenden skulle ha hållit i sig då Sidney Sheldon dog 30 januari i år efter en tids sjukdom.

/Belgarion

Andra bloggar om: Sidney Sheldon, Böcker, Recension