Fashinerande Söderberg

Många människor har under lång tid rekomenderat Hjalmar Söderbergs "Doktor Glas", så nu kände jag att det var dags.

Det var inte bara dags, det var ta mig sjutton på tiden....

Boken, skriven 1905, fashinerar mig. Inte så mycket rent innehållsmässigt, utan hur detta kunde skrivas i denna tidsålder.

Boken, skriven i dagboksform, är ett triangeldrama där Doktor Glas ställs inför ett moraliskt dilemma. Prästen Gregorius, som är en ganska anskrämlig figur, är gift med den unga Helga. Prästfru Helga berättar för Doktor Glas om sitt miserabla kärleksliv med prästen och doktorn blir häftigt förälskad i henne och vill hjälpa till. Men hur skall detta gå till.

Ja, temat är inte nytt utan snarare klassiskt. Men Hjalmar Söderberg skriver om detta redan 1905, i ett sverige där kritik mot prästeskapet, sensualism och erotik är i det närmaste bannlyst utanför husets fyra väggar. Att dessutom framstå kvinnan som en stark, viljekraftig varelse måste ha fått många att gå i taket.

Och inte nog med detta. Berättelsen är inte bara en rak historia från a till b, utan Söderberg har mitt i dagboksanteckningarna skrivit en massa underfundiga och filosofiska utlägg som gör att det känns som han fått ideér mitt under författandet och helt enkelt vävt in dem i historian. I sanning fashinerande....

Om någon vill läsa boken på nätet finns den i sin helhet här.

/Belgarion

Andra bloggar om: Doktor Glas, Recension, Böcker